I den nybyggda gårdsbutiken på Kängsta naturbruk har Birgitta Carlsson varor från ett tjugotal småskaliga lokala producenter.

Brinner för naturbruk och närodlat

Birgitta Carlsson på Kängsta Natur­bruk har på bara några år blivit en drivande kraft för gröna näringar i Nynäshamns kommun. Hon har dragit igång ett nätverk för gårdsbutiker, skördemarknad och viltvecka, där det som fällts sålts till offentliga sektorn i kommunen och serverats i skolköken. Tillsammans med sin man har hon också byggt upp ett modernt lantbruk i rekordfart.

Nu har vi haft fem hektiska år av ständig expansion och nybyggnationer på gården så det börjar bli dags att ta hand om det som vi har investerat i, säger Birgitta Carlsson, och ser sig om där hon står framför den nybyggda rödmålade gårdsbutiken.

Gårdsbutiken har formen av ett äldre fyrkantigt lusthus med lanternin, en rundel av fönster på taket för ljusinsläpp, och en gammaldags vindflöjel på toppen i järn med året 2022 utskuret på vimpeln. Året då gårdsbutiken på gården i Situna, norr om Ösmo, öppnade.

– Det kommer folk hit ända från Vallentuna och Solna för att handla närproducerad mat. Det har ingen betydelse för många kunder om det tar en timme eller så att åka hit, för när man väl funnit sin egen gårdsbutik blir man ofta kvar. Många åker hit och köper mat för kanske en månad i taget, som exempelvis viltkött eller kött från gården och fryser in.

Och det är inte bara egna gårdsprodukter som Birgitta Carlsson säljer i sin gårds­butik. Tvärtom. Här finns varor från ett tjugotal småskaliga producenter. Allt från färskpressad äppelmust från Kängsta musteri någon kilometer söderut, bakverk från Fru Jenny´s hantverk & skafferi i Sorunda, och viltkött från Djursnäs viltbod, för att bara nämna några av alla de producenter som finns i kommunen.

– För mig har det varit väldigt viktigt med samverkan. En del brukar fråga mig om detta: Varför står du och säljer andras produkter, ni är ju konkurrenter? Nej, det är vi inte! Vi är kollegor. Vi vill stärka varandra och öka den lokala livsmedelsproduktionen.

På markerna runt gården betar nötboskap och inne i butiken finns färska ägg och honung att köpa. Förutom egen biodling har man också uppfödning av vaktlar.

Birgitta Carlsson är också initiativtagare till och projektledare för Växtkraft på Landsbygden, ett EU-projekt som hon sökt genom Leader Stockholmsbygd. Projektet ska öka de lokalt producerade livsmedlen i kommunen. Inom projektet har hon dragit igång skördemarknad, viltvecka och andra aktiviteter på landsbygden.

Vad är viltveckan för något?
– Det är en satsning för att få upp in­vånarnas ögon för viltkött som ett hållbart och lokalt livsmedel. Under en vecka varje höst samlas jägare i kommunen för att fälla vilt som sedan styckas och paketeras och serveras på skolor och äldreboenden inom den offentliga sektorn i Nynäshamn.

Birgitta Carlsson är i dag vice ordförande i LRF Mälardalens regionstyrelse, sitter med i programrådet för Berga naturbruksgymnasium, i Västerhaninge, projektledare för Bergadagarna och är delaktig i arbetet med att ta fram en ny uppdaterad regional livsmedelsstrategi för Stockholms län och ledamot i länets viltförvaltningsdelegation.

Dessutom sköter hon gården tillsammans med sin make Henrik, vars familj har bott här i sex generationer, ser till så att det är påfyllt i gårdsbutiken som är öppen alla dagar i veckan, sköter bikuporna, ungdjuren, plockar vaktelägg …

På markerna runt gården betar nötboskap och inne i butiken finns färska ägg och honung att köpa. Förutom egen biodling har man också uppfödning av vaktlar.

Hur hinner du med allt?
– Ja, jag förstår att det låter mycket, men de olika delarna vävs in i varandra. Till för fem år sedan jobbade jag som danspedagog och jag brukar likna jobbet här vid en koreografi. Som modern småbonde går det inte att satsa på bara mjölkproduktion och tro att vi ska kunna leva av det, nej det behövs flera ben att stå på. Och precis som i en dansföreställning måste alla delar i verksamheten samspela för att det ska bli bra och fungera.

Taket på maskinhallen bredvid gårdsbutiken är täckt med solceller som gör gården självförsörjande på el och en bit bort ligger ett nybyggt lösdriftsstall med plats för 100 ungdjur, en samling bikupor och runt om 300 hektar skog och mark för spannmål, raps och vall.

Hur ser du på framtiden för lantbruk som näring?
– Bra faktiskt. Visst, medelåldern bland lantbrukarna är över 65 år i Sverige, och antalet kvinnor är fortfarande allt för få. Men ungdomarna börjar hitta tillbaka. Det är faktiskt fullt till hösten på lantbrukssidan på Berga naturbruksgymnasium och det har det inte varit på flera år. Så det är jätteskojigt.

Och hur ser generationsväxlingen ut på Kängsta?
– Det ser ut som att det kan bli generationsskifte i framtiden. Absolut! Åtminstone en av våra tre söner är väldigt intresserad av att driva gården och företaget vidare.

Text: Magnus Nilsson
Foto: Rosie Alm

På markerna runt gården betar nötboskap och inne i butiken finns färska ägg och honung att köpa. Förutom egen biodling har man också uppfödning av vaktlar.

Hitta din gårdsbutik

På hemsidan för Växtkraft på lands­bygden kan du hitta gårdsbutiker att besöka runt om i kommunen. Här finns också information om Skördemarknad, Viltveckan, Julmarknad och temakvällar med fokus på lokal livsmedelsproduktion och självförsörjning.

www.vaxtkraftpalandsbygden.se